Gjorde det igen.....
Mera mys i advent!
Mys i mammas knä. Pyjamas på och redo för sängen.... Vi hoppas på en god natts sömn!
Äh!
FÖRSTA ljusstaken har såklart Ella gjort åt mig... Visste visst inte vilken ordning bilderna hamnade...
1:a advent
Tycker det är så mysigt! Tända ljus, ljusstakar och stjärnor i massor! Men finaste ljusstaken ser ni på sista bilden - den har min älskade Ella gjort till mig! <3
Vilma 1 månad idag!
Har varit på BVC med lillstrumpan i dag. Hon vägde ju 3860 när hon föddes, ramlade ner till 3590 innan det började vända och nu väger hon hela 4370! Så skönt när man ser att de går upp som de ska för hur man än vänder och vrider så vet man ju inte hur mycket de får i sig när man endast ammar dem.... BVC frågade t.o.m. om jag har gett ersättning! Kanske tyckte de att hon gått upp väldigt bra för att bara vara ammad? :-) Emil följde aldrig sin kurva när jag ammade honom utan han gick konsekvent upp "för lite" vilket var väldigt jobbigt och frustrerande så med honom var det en lättnad att börja med ersättning! Men Ella gillade amningen och det fungerade väldigt bra. Väldigt bra. Så bra så att hon vägrade flaska! Funderar nu på om hon någonsin blev vän med flaskan? Nä, jag tror aldrig hon åt ens välling utan det var bara gröt och mat som gällde efter amningen.
Anyway, Vilma var 51 centimeter lång när hon föddes för en månad sen och är nu 56! Kära nån, det här går undan! Kommer att bli en lång tjej. Konstigt med tanke på hennes korta föräldrar.... *ler*
Nu ska jag samla ihop spillrorna av denna mamman och hämta Ella för att ta henne till simskolan. Jag är grymt nyfiken på min duktiga tjej då jag ryktesvägen hört att hon lärt sig simma och redan klarar 25 meter! *stolt* Hur det ska gå med en grinig Vilma inne i ett varmt Sundahallen? Det lär jag bli varse - men jag svettas redan!
Finns det några snälla mammor här? Eh, nä!
Vilma har sovit jättedåligt i natt och jag har varit supertrött (du vet, vissa nätter e det ok att de sover dåligt för då är man själv inte så jättetrött). Så jag hörde inte när R gick till jobbet och jag hörde inte min egen klocka ringa förrän den ringde på max. Undrade ganska yrvaket vad det var som lät för de senaste veckorna har Vilma väckt mig innan klockan ringt. Snoozade i nästan en timma vilket gjorde oss jättesena. Vilket gjorde morgonen till ett kaos. Vilma var hungrig, Emil och Ella behövde kläder, gympapåsar, frukost, pushning osv. vilket resulterade i att jag fick alla tre barnen att gråta innan jag själv tog till lipen. Dålig morgon? You bet.
Så hela dagen ska jag nu leva med det dåliga dåliga samvetet som gnager i mig - "du e en dålig dålig mamma" och antagligen kompensera det med pepparkakor ikväll. Vilket antagligen gör mig till en ännu sämre mamma då barnen får hål i tänderna och blir överviktiga.... Hur man än vänder och vrider....
Gu´ så dålig!
Men. Jag har bakat. Lite grann. Kanelbullar och sockerkakor. I fem dagar? Nä.
I dag ska jag med mor till Ikea. Det är första advent på söndag och det behövs inhandlas lite blockljus, värmeljus osv. Det ska bli så himla mysigt att få upp alla stjärnor och ljusstakar! Tänkte ta upp dem tillsammans med barnen i morgon - kanske dricka lite glögg och äta en och annan pepparkaka?
Lillskruttan har fortfarande ganska ont i magen. Får se vad de säger på bvc imorgon. Men jag tycker det är konstigt för hon sover på nätterna (vaknar var fjärde timma för mat) men på dagarna är det bara vagnen som gäller (eller bilen) plus att hon liksom inte är nöjd nått särskilt. Man ser hur det kör i magen och man HÖR till och med hur det bubblar.... Har försökt dra ner på kaffe men de säger ju att det inte ska påverka. Mejeriprodukter kan ge dem ont i magen så det undviker (bortsett från den lilla skvätt mjölken i kaffet) men hon har fortfarande ont i magen. Oftast när hon äter. Antar att hon får i sig massor med luft just när hon äter, vilket jag försöker få bort med hjälp av rapning, men hon skriker och skriker och då är det inte lätt att rapa! Ibland kommer rapen mitt i och man riktigt ser hur förvånad och lättad hon blir.... Stackars liten! Och, måste jag tillägga, stackars mamma som gungar och buffar och undrar och försöker....
Japp, time to go!
Längtar....
Tycker det är sååå mysigt! Här kommer julen för två år sen i bilder:
Snart så!
<3
Gung på sängen?
Ska oxå ta en vända till biblioteket. Behöver lite böcker till den nya delkursen och det är skönt för plånbloken att slippa köpa. Särskilt i juletider....
I dag kommer mina stora hjärtan hem! <3
Gung på sängen? Inte till vilket pris som helst! 349 kronor kosta de där små "bollarna" som man skruvar fast under sängen. Hälften av priset av vad sängen kosta! Nä, det bidde inget! Hon får gungas i vagnen istället!
Nöden har ingen lag....
När Emil och Ella var små så gick det en debatt vill jag minnas. Charlotte Perelli hade uttalat sig i någon tidning om att hon inte förstår vad småbarnsföräldrar gnäller om. För hon förstod inte varför folk tyckte det var jobbigt att ha småbarn. Hon kunde jobba på som vanligt, ha sina barn med sig överallt osv. En del kvinnor kunde tydligen inte ens duscha och det kunde hon INTE förstå. Då tyckte jag ungefär som Charlotte. Vad gnäller de om? Vaddå inte duscha? Vaddå inte äta i lugn och ro? Vaddå gå och vagga? Köra vagn? Tydligen gjorde de något fel som jag gjorde rätt eftersom jag hann duscha och äta utan problem. Kamma håret hann jag oxå.
Idag är jag upprörd å alla sönderstressade mammors vägnar och känner för att ställa Charlotte Perelli mot väggen. Hur kan hon uttala sig så knasigt!? Jag inser att jag är några (typ åtta) år försenad, men ändå. Bara jag tänker på det blir jag arg!
Så här måste jag göra för att kunna göra ovan nämnda saker:
Sätter jag henne MED overall och mössa i babyskyddet så somnar hon med en gång (jag skämtar inte, med EN gång!) och jag har ivarje fall en timma på mig. Men hur schysst är det? Det måste ju bli varmt? Så jag sätter henne i babyskyddet och duschar och klär mig rekordsnabbt för att hon inte ska svettas för mycket innan vi går ut. Åker en vända, kommer hem och har jag tur så fortsätter hon sova när vi kommer hem så då hinner jag äta lite...... Med andan i halsen såklart! <3
Underbara unge!
Inför utvecklingssamtalet fick Ella i uppgift att skriva om sig själv på Unikum. Tanken är väl att vuxen skriver och att man tillsammans bestämmer vad man ska skriva. Men Ella, envis som hon är, skulle göra det här helst själv. Jag, trött som jag är, lät henne så göra. Här är resultatet och det är inte utan att jag är mycket stolt över henne!
Om Ella Karlsson
jag jilar å leka mäd nelie å cal ok jag är bra på at kletra iträd. jag elskar mina fröknar.jagbor med mamma i stora höga med vilma ok roban ok emil ok jesper ok med min katt katis på stora hga 19 ok jag bor med min pappa på kirvaktavegen 19 med emil ok jag
Vilma 3 veckor <3
Lite gråt, lite mys och lite sömn...
Jag förstår nu varför naturen fixat det så käckt. Varför man knockas totalt av det där lilla livet som landar på ens mage. Kärlek vid första ögonkastet myntades vid en förlossning. En nybliven mamma styrs av instinkter och moderskärlek som snarast är djuriska.... En liten stund utan mitt lilla hjärta och jag känner oron i kroppen. Blotta tanken på att något skulle hända henne får det att svartna för ögonen på mig. Och det är det som är det fiffiga. För hur lite jag än hinner med så känner jag aldrig att - åh, vad jobbigt det är eller åh, vad jobbig HON är. Nej, man bara kör på. Och älskar. Massor. Man får liksom inte nog. Och när hon väl somnar så är det som om jag vill gå och hämta henne och väcka henne bara för att få ha henne nära mig, få titta på henne och pussa henne. Häftigt.
Undrar vid vilken tid det går över. För jag inser nu att det gör det. Hade Emil eller Ella hindrat mig från att duscha, äta, tvätta osv. hade jag inte varit lika accepterande. När de sover, så visst, jag älskar att sitta och titta på dem när de sover, de ser så harmoniska och fridfulla ut, men väcka dem för att få pussa på dem när de väl har somnat? Nej. Usch vad hemskt inser jag nu. Men det här har väl också naturen fixat så käckt. De börjar bli stora och växer ifrån mig. Varje dag i deras liv handlar om att bli självständig och klara sig utan mamma. Emil på scoutläger hela helgen t.ex. Hu, jag måste ta till vara på tiden lite bättre. Kanske ska jag passa på att väcka dem nångång ibland bara för att pussa på dem?
Nu sover Vilma. I fem minuter. Sen får jag gå till henne, ge henne nappen och rulla vagnen lite. Att skriva ett blogginlägg som i vanliga fall tar tio minuter tar dryga timmen i mitt nya liv. Tentan får jag göra nästa gång kursen ges. Det är bara att inse. Det är också bara att inse att det är sista gången jag är föräldraledig och därför ska jag njuta utan dess like! Det är snart jul och denna julen - jäklar vad det ska mysas och pyntas och bakas och njutas! :-) Får bara inse att allt tar lite längre tid i år....
Kram till er och massor med kärlek!
Lite bilder....
