dinabarnochminabarn - våra barn!

Vaknade på allra bästa sätt i morse. Vilma börjar röra sig bredvid mig i sängen men jag ligger kvar och hoppas hon kanske kanske somnar om.... Jag hör henne ta ur nappen och känner att hon klättrar över mig. Då, då, ger hon mig en riktig smällpuss, med smack och allt! Spelar ingen roll hur morgonsur och trött man är, det här blir man hjärteglad av och lägger ribban för resten av dagen. Grå och regnig som den är <3

Tänk vad tiden går! För ett år sedan anade vi att något var på gång. Mamma satt på färjan, på eget bevåg, på väg hit. Barnen skulle läggas som vanligt men oj, så pirrigt och nervöst! Om sexton timmar för ett år sedan kom hon. Vår lilla rumpnisse. Vårt fina fina hjärta. Älskade Vilma ❤

Åh, jag vill liksom bara frysa tiden! Det går för fort!! Jag hinner inte med.... Barnen blir så stora och det känns som om jag missar massor!

Nöjd tjej hade kalas idag. Ett år blir hon på onsdag. Hon fick massor med fina presenter! Tårta och bulle var ingen höjdare men smakade gjorde hon. Tack alla fina som kom och gjorde vår gullunges kalas så bra! Och ni som gjorde det mindre bra, kom inte alls nästa gång!

Händer inte mycket här nä.... Förklaringen heter Harry Hole. Jag brukar läsa mycket med det sista har varit galet. Jag plöjer! Så förlåt bristen på inlägg men nu läser jag sista delen av Jo Nesbö så jag är snaaart tillbaks.

Btw, vilken gullunge fyller ett om en vecka? <3

När jag "hittar" en nu favvoförfattare/serie och det finns MASSOR m böcker att läsa. Som går att låna på bibblan oxå! Lycka! :-)

Häromdagen ringde tränaren för p01 i handbollsklubben till oss. För att fråga om Emil kunde tänka sig att ställa upp och spela match med dem på söndag. Om!? Emil blev överlycklig! Och idag på träningen haglade lovorden över Emil! Han har vuxit massor och blivit jätteduktig! Som mamma blir man ofantligt stolt över att höra sin son omnämnas i såna positiva sammanhang och ja, hjärtat svämmar bara över. Han kämpar och kämpar men har aldrig varit den som tagit för sig utan snarare gett bort bollen eller undvikit närkamp. Men tack vare fantastiska tränare, som ser alla barnen och dess starka sidor så har hans självförtroende vuxit något enormt. Och jag blir så glad. Så lycklig! Så att jag till och med ser framemot att köra de femton milen enkel väg till Mellerud på söndagmorgon för en sketen seriematch.... ;-)

Ska jag bli handbollsproffs!