Kan man skämma bort sin bebis?
Ja, detta funderar jag mycket på idag. Jag har bara i dag fått två kommentarer kring detta. Dvs. att jag skämmer bort Vilma. Men kan man verkligen skämma bort en bebis som är bara sex veckor gammal? Vad de anklagande menar är väl att jag genom att inte låta henne skrika sig hes utan ammar, gungar, buffar, bär, kör i vagn osv vänjer henne vid detta och på så sätt skapar min egen onda cirkel?
Jag är inte helt överens med detta. Jag tror att det bästa för en sån liten tjej är att om hon vill ha närhet så ska hon få det, vill hon gungas lite för att hon kanske har ont i magen så ska hon gungas. Men jag skulle inte dalta så här med ett äldre barn. Vilket får mig att ställa frågan: Var går gränsen? Kan en tremånaders bebis skämmas bort? En sexmånaders? Kan det vara så att jag redan nu vänjer henne vid att så fort hon skriker så kommer mamma?
